RENGÖRING
Är kanalsystem, fläktaggregat, växlare, batterier, don och luftintag rengjorda?
Hur vet man att man ska vidta åtgärden?
För låga luftflöden, ökade tryckfall.
Hur gör man?
Kontakta driftspersonal/installatör.
Välj ditt nästa drag!
Ju högre valör desto mer att vinna på en åtgärd. Vad vill du fokusera på att åstadkomma?
- Ruter tipsar om åtgärder som minskar din energianvändning.
- Klöver ger exemel på mycket du kan spara genom att optimera din ventilation
- Hjärter lär dig optimal ventilation för både kropp & själ – och som ger sunda resultat.
- Spader ger dig kunskap som gör dig riktigt skarp på energieffektivisering.
2
VENTILATIONS-
ÅTGÄRDER
2
3
VENTILATIONS-
ÅTGÄRDER
TÄTARE FILTERBYTEN
Har det skett tätare byten av filter?
Hur vet man att man ska vidta åtgärden?
För låga luftflöden, ökade tryckfall över filter.
Hur gör man?
Kontakta driftspersonal/installatör.
3
4
VENTILATIONS-
ÅTGÄRDER
DRIFTTIDER
Är de anpassade efter aktuell verksamhet?
Hur vet man att man ska vidta åtgärden?
Klagomål, höga driftskostnader.
Hur gör man?
Kartlägg verksamheten, kontakta installatör.
4
5
VENTILATIONS-
ÅTGÄRDER
ENERGIEFFEKTIVA FILTER
Har det bytts till energieffektivare filter?
Hur vet man att man ska vidta åtgärden?
Oförändrade höga driftskostnader över tid.
Hur gör man?
Kontrollera filtrernas energiklassificering (A+ är bäst) och kontakta driftspersonal/installatör.
5
6
VENTILATIONS-
ÅTGÄRDER
LUFTFLÖDESKONTROLL
Har kontroll och optimering gjorts?
Hur vet man att man ska vidta åtgärden?
Inneklimatproblem, höga driftskostnader, ojämn belastning av lokalerna.
Hur gör man?
Mät och justera flöden, komplettera eventuellt med tryck/ flödesreglering. Kontakta injusterare/installatör.
6
7
VENTILATIONS-
ÅTGÄRDER
KONTROLL AV TILLUFTTEMPERATUR OCH EVENTUELL SÄNKNING AV TEMPERATUREN PÅ LUFTEN TILL RUMMEN
Har det gjorts?
Hur vet man att man ska vidta åtgärden?
Komfortproblem, höga värmekostnader.
Hur gör man?
Kontakta installatör och serviceföretag, för att säkerställa att det inte blir dragproblem.
7
8
VENTILATIONS-
ÅTGÄRDER
UTNYTTJA GRATISKYLA MED KALL NATTLUFT
Har det undersökts om det går att utnyttja gratiskyla?
Hur vet man att man ska vidta åtgärden?
Klagomål, hög innetemperatur under sommaren.
Hur gör man?
Ställ om drifttider på sommaren och stäng av värmen till luften på natten. Kontakta
driftspersonal/installatör.
8
9
VENTILATIONS-
ÅTGÄRDER
ISOLERING AV KANALER
Är det isolerat där det behövs?
Hur vet man att man ska vidta åtgärden?
Hög förbrukning av energi.
Hur gör man?
Kontakta din installatör.
9
10
VENTILATIONS-
ÅTGÄRDER
EFFEKTIVARE LUFTUTBYTE I RUMMEN
Är det undersökt om luftutbytet i rummen är effektivt?
Hur vet man att man ska vidta åtgärden?
Stora lokaler med varierande belastning, klagomål på inneklimatet.
Hur gör man?
Kontakta din installatör/tekniskt sakkunnig inom ventilation.
10
Kn
VENTILATIONS-
ÅTGÄRDER
BYTE AV FLÄKTMOTORER
Är de effektiva?
Hur vet man att man ska vidta åtgärden?
Hög förbrukning av fastighetsel.
Hur gör man?
Byt från AC- till EC-motorer. Kontakta din installatör.
Kn
D
VENTILATIONS-
ÅTGÄRDER
BYTE AV FLÄKTAR
Har du effektiva fläktar?
Hur vet man att man ska vidta åtgärden?
Ljudproblem, hög förbrukning av fastighetsel.
Hur gör man?
Kontakta din installatör. I samband med fläktbyte kan även andra åtgärder göras.
D
K
VENTILATIONS-
ÅTGÄRDER
ANPASSA VENTILATION EFTER BEHOV
Har du behovsstyrning av ventilationen?
Hur vet man att man ska vidta åtgärden?
Begränsad eller ojämn användning av lokalerna.
Hur gör man?
Kartlägg hur lokalerna används för att skapa ett underlag för åtgärd. Kontakta din installatör.
K
E
VENTILATIONS-
ÅTGÄRDER
INSTALLATION AV
VÄRMEÅTERVINNING (FTX)
Har du värmeåtervinning och är den effektiv?
Hur vet man att man ska vidta åtgärden?
Höga uppvärmningskostnader.
Hur gör man?
Kontakta din installatör för installation eller utbyte till effektivare värmeåtervinning.
E
2
ENERGI
BESPARINAGR
RENGÖRING
Är kanalsystem, fläktaggregat, växlare, batterier, don och luftintag rengjorda?
Hur mycket kan man spara?
5–10 %
2
3
ENERGI
BESPARINAGR
TÄTARE FILTERBYTEN
Har det skett tätare byten av filter?
Hur mycket kan man spara?
5–10 %
3
4
ENERGI
BESPARINAGR
DRIFTTIDER
Är de anpassade efter aktuell verksamhet?
Hur mycket kan man spara på tidsstyrning av fläktar?
10–80 % av elenergin för fläktar och uppvärmning av tilluften.
4
5
ENERGI
BESPARINAGR
ENERGIEFFEKTIVA FILTER
Har det bytts till energieffektivare filter?
Hur mycket kan man spara?
Cirka 10–45 %.
5
6
ENERGI
BESPARINAGR
LUFTFLÖDESKONTROLL
Har kontroll och optimering av luftflöden gjorts?
Hur mycket kan man spara?
10–30 %.
6
7
ENERGI
BESPARINAGR
KONTROLL AV TILLUFTTEMPERATUR OCH EVENTUELL SÄNKNING AV TEMPERATUREN PÅ LUFTEN TILL RUMMEN
Har det gjorts?
Hur mycket kan man spara?
10–30 % av uppvärmningsenergin för tilluften.
7
8
ENERGI
BESPARINAGR
UTNYTTJA GRATISKYLA MED KALL NATTLUFT
Har det undersökts om det går att utnyttja gratiskyla?
Hur mycket kan man spara?
10–50 % av energibehov för kylning.
8
9
ENERGI
BESPARINAGR
ISOLERING AV KANALER
Är det isolerat där det behövs?
Hur mycket kan man spara?
Upp till 80 % beroende på luftläckage.
9
10
ENERGI
BESPARINAGR
EFFEKTIVARE
LUFTUTBYTE I RUMMEN
Är det undersökt om luftutbytet i rummen är effektiv?
Hur mycket kan man spara?
10–50 % av el- och uppvärmningsenergin.
10
Kn
ENERGI
BESPARINAGR
BYTE AV FLÄKTMOTORER
Är de effektiva?
Hur mycket kan man spara?
5–20 % av elenergi till fläktarna.
Kn
D
ENERGI
BESPARINAGR
BYTE AV FLÄKTAR
Har du effektiva fläktar?
Hur mycket kan man spara?
10–60 % av elenergi till fläktarna.
D
K
ENERGI
BESPARINAGR
ANPASSA VENTILATION EFTER BEHOV
Har du behovsstyrning av ventilationen?
Hur mycket kan man spara?
10–80 %.
K
E
ENERGI
BESPARINAGR
INSTALLATION AV VÄRMEÅTERVINNING (FTX)
Har du värmeåtervinning och är den effektiv?
Hur mycket kan man spara?
50–85 % av energin för uppvärmning av tilluften.
E
2
RÅD OCH
RIKTLINJER FÖR HÄLSOSAMT INOMHUSKLIMAT
VISSTE DU ATT
arbetsgivaren har ansvar för ventilationen i arbetsmiljön. Men även hyresvärdar, fastighetsägare och de som bygger och projekterar arbetslokaler har ett ansvar.
2
3
RÅD OCH
RIKTLINJER FÖR HÄLSOSAMT INOMHUSKLIMAT
VISSTE DU ATT
tilluften till arbetsplatser inomhus ska vara så fri från luftföroreningar att den inte ger upphov till hälsorisker. Uteluftsintag ska placeras där halten av föroreningar är låg och där lufttemperaturen är lämplig.
Tips:
Ta hjälp av rekommendationen ”Val av filter – Eurovent 4/23”.
3
4
RÅD OCH
RIKTLINJER FÖR HÄLSOSAMT INOMHUSKLIMAT
VISSTE DU ATT
arbetsplatser inomhus ska ha ventilationssystem som bidrar till att skapa ett bra inomhusklimat. De ska på ett effektivt sätt kunna tillföra tillräcklig mängd uteluft och föra bort de luftföroreningar som inte tas om hand på annat sätt. Luftföringen ska ordnas så att föroreningar inte sprids mellan olika lokaler.
4
5
RÅD OCH
RIKTLINJER FÖR HÄLSOSAMT INOMHUSKLIMAT
VISSTE DU ATT
arbetsgivaren ska se till att ventilationssystem, och tillhörande kontrollsystem, kontrolleras och underhålls regelbundet.
Kravet på kontroll anses uppfyllt om byggnaden omfattas av krav på OVK och arbetsgivaren försäkrat sig om att OVK:n utförts inom avsedd tid och har tillgång till dokumentationen.
5
6
RÅD OCH
RIKTLINJER FÖR HÄLSOSAMT INOMHUSKLIMAT
VISSTE DU ATT MINIMIKRAV
på minsta uteluftsflöde för arbetsplats, klassrum och förskola är 7 l/s och person + 0,35 l/s m2 golvarea.
7 l/s och person gäller vid stillasittande arbete. Vid högre aktivitet kan flödet behöva ökas.
Tillägget 0,35 l/m2 förutsätter att byggnadsmaterial och inredning är valda för att minimera avgivningen av luftföroreningar. Om inte behöver luftflödet ökas.
6
7
RÅD OCH
RIKTLINJER FÖR HÄLSOSAMT INOMHUSKLIMAT
VISSTE DU ATT
luften ska tillföras på ett sådant sätt att drag inte uppstår.
Vid stillasittande arbete bör lufthastigheten i vistelsezonen vara lägre än 0,15 m/s. Högre lufthastigheter kan accepteras vid rörligt arbete eller vid högre lufttemperaturer.
7
8
RÅD OCH
RIKTLINJER FÖR HÄLSOSAMT INOMHUSKLIMAT
VISSTE DU ATT
om det sommartid är 26 grader varmt inne eller mer i någon vecka, bör det termiska klimatet undersökas närmare och arbetsgivaren bör se vad som kan åtgärdas för att sänka temperaturen för att öka komforten för arbetstagarna. Oftast behöver arbetsgivaren kontakta fastighetsägaren.
8
9
RÅD OCH
RIKTLINJER FÖR HÄLSOSAMT INOMHUSKLIMAT
VISSTE DU ATT MINIMIKRAV
på minsta frånluftsflöde för städutrymme är 3 l/s och m2 golvarea, dock lägst 15 l/s.
9
10
RÅD OCH
RIKTLINJER FÖR HÄLSOSAMT INOMHUSKLIMAT
VISSTE DU ATT
arbetsplatsers luftutbyteseffektiviteten bör vara minst 40 %.
Tips:
Kontroll av luftutbyteseffektiviteten kan ske med hjälp av spårgas. Alternativt är att det lokala ventilationsindexet är minst 90 % vid användande av Nordtestmetod NT VVS 114.
10
Kn
RÅD OCH
RIKTLINJER FÖR HÄLSOSAMT INOMHUSKLIMAT
VISSTE DU ATT MINIMIKRAV
på minsta frånluftsflöde för toalettrum på arbetsplats är 15 l/s per toalett.
Kn
D
RÅD OCH
RIKTLINJER FÖR HÄLSOSAMT INOMHUSKLIMAT
VISSTE DU ATT MINIMIKRAV
på minsta frånluftsflöde för personalduschutrymme är 15 l/s och dusch. Om duschrummet saknar fönster är det lämpligt med forcering till 30 l/s och dusch.
D
K
RÅD OCH
RIKTLINJER FÖR HÄLSOSAMT INOMHUSKLIMAT
VISSTE DU ATT MINIMIKRAV
på minsta uteluftsflöde för matutrymme är 5 l/s och m2 golvarea.
K
E
RÅD OCH
RIKTLINJER FÖR HÄLSOSAMT INOMHUSKLIMAT
VISSTE DU ATT
inomhusluften ska, så långt som möjligt, vara fri från föroreningar som kan vara skadliga för hälsan eller ge besvärande lukt.
Exempel på vad som påverkar hur luftkvaliteten upplevs är lufttemperatur, relativ fuktighet och partiklar samt andra luftföroreningar.
E
2
ANDRA VINSTER
MED ENERGIEFFEKTIV
VENTILATION
SE TILL ATT
ditt ventilationssystem är välskött.
Resultat:
Ventilationssystemets livslängd förlängs och skyddar investeringen.
2
3
ANDRA VINSTER
MED ENERGIEFFEKTIV
VENTILATION
VISSTE DU ATT
tilluftsfiltret ska fånga upp både stora och små partiklar som kan vara skadliga. Även större partiklar kan ge besvär, exempelvis damm och pollen som många är allergiska mot.
Tips:
Byt gärna filter två gånger per år, minst en gång per år. Byt ofta om det är mycket partiklar i utomhusluften.
3
4
ANDRA VINSTER
MED ENERGIEFFEKTIV
VENTILATION
SKAPA ETT OPTIMALT INOMHUSKLIMAT
genom ett modernt energieffektivt ventilationssystem.
Resultat:
Nöjdare hyresgäster och lägre klimatpåverkan.
4
5
ANDRA VINSTER
MED ENERGIEFFEKTIV
VENTILATION
SE TILL ATT
din fastighet har en god och energieffektiv ventilation.
Resultat:
Högre chans att attrahera hyresgäster, vilket kan öka intäkterna.
5
6
ANDRA VINSTER
MED ENERGIEFFEKTIV
VENTILATION
VISSTE DU ATT
i lokaler där det vistas mycket människor kan CO2-halten bli för hög. Om CO2-halten i ett rum vid normal användning regelmässigt överstiger 1000 ppm, bör detta ses som en indikation på att ventilationen inte är tillfredsställande.
Tips:
Det är enkelt att testa med en mätare. Kontakta företag som säljer mätinstrument.
6
7
ANDRA VINSTER
MED ENERGIEFFEKTIV
VENTILATION
OTILLRÄCKLIG VENTILATION FÖR INTE BORT LUKTER
33 % av Sveriges vuxna befolkning upplever besvär av dofter och kemikalier. Dessutom får 6 % av den vuxna befolkningen och 1 % av alla tonåringar besvär i luftvägarna av dofter och kemikalier (sensorisk hyperreaktivitet SHR).
Tips:
Säkerställ att luftflödena inte blir för låga.
7
8
ANDRA VINSTER
MED ENERGIEFFEKTIV
VENTILATION
VISSTE DU ATT
långa tider över +24°C under icke uppvärmningssäsong försämrar produktiviteten med 5 till 10 %. Produktiviteten påverkas framförallt negativt av höga temperaturer särskilt över 26°C.
8
9
ANDRA VINSTER
MED ENERGIEFFEKTIV
VENTILATION
VISSTE DU ATT
600 GWh kan sparas årligen om ventilationskanaler uppgraderas till tätare varianter med mindre läckage.
9
10
ANDRA VINSTER
MED ENERGIEFFEKTIV
VENTILATION
VISSTE DU ATT
om koldioxidhalten eller temperaturen är hög, kan det bero på att den tillförda luften utnyttjas dåligt.
Du kan ha en ”kortslutning”, vilket innebär att en stor del av den tillförda tilluften går direkt ut med från luften utan att komma rummet tillgodo. Luftutbyteseffektiviteten blir då för låg.
10
Kn
ANDRA VINSTER
MED ENERGIEFFEKTIV
VENTILATION
VISSTE DU ATT
gå från ett högt SFPv tal till ett lägre ger
• lägre elanvändning till fläktar
• bättre värmeåtervinning
• lägre topp- och anslutningseffekter för el och värme
• lägre ljudnivåer
• högre fastighetsvärde
Kn
D
ANDRA VINSTER
MED ENERGIEFFEKTIV
VENTILATION
VISSTE DU ATT
28 TWh och 11 miljoner ton koldioxid kan sparas inom EU varje år på effektivare fläktar. Det motsvarar energianvändningen i åtta miljoner hem.
D
K
ANDRA VINSTER
MED ENERGIEFFEKTIV
VENTILATION
VISSTE DU ATT
220 GWh skulle kunna sparas årligen om hela Sveriges skolyta utrustades med en behovsstyrd ventilation.
K
E
ANDRA VINSTER
MED ENERGIEFFEKTIV
VENTILATION
VISSTE DU ATT
ett optimerat ventilationssystem:
• minskar energianvändningen
• minskar driftskostnaderna
• höjer fastighetsvärdet
• påverkar klimatomställningen positivt
• ger bättre inomhusluft och hälsa
• ger bättre förutsättningar till finansiering via gröna lån i och med taxonomins fokus på hållbarhet